måndag 23 augusti 2010

Möte med en elefant


Jag vaknade av att någon tittade på mig.
Det var en elefant som såg på mig med sina
sorgsna ögon. Du kom aldrig, sa elefanten.
Du lovade att komma men du gjorde inte det.
Jag trodde att du hade glömt mig, svarade jag.
En elefant glömmer aldrig någonting, sa han.
Sedan vände han sig sakta om och gick sin väg
och jag låg kvar med en stor sorg i mitt hjärta.

6 kommentarer:

  1. Åh, gillar elefanter. Dom, precis som sköldpaddor har ju funnits väldigt länge. Dom får mig att tänka på "odödlighet". Allt man sett och upplevt genom alla årtusenden har satt sig i själen och syns i ögonen...

    SvaraRadera
  2. Tack för din kommentar, Ulrika, Ja elefanter har verkligen fina och uttrycksfulla ögon som jag gillar mycket. Tyvärr kommer kanske dessa djur inte att finnas kvar så länge till, med tanke på all tjuvjakt som förekommer på dem.

    SvaraRadera
  3. Nej, det är verkligen tråkigt. Förresten, glömde säga att det var väldigt fint skrivet! :)

    SvaraRadera
  4. Tack så mycket för det. Vad glad jag blir att läsa det :-)

    SvaraRadera
  5. Fint skrivet... håller med! Vart är bilden tagen? Gilla!!!

    SvaraRadera
  6. Tack så mycket, Maja. Det värmer att du gillar det. Bilden är tagen i Örebro. :-)

    SvaraRadera