Sommarens sista självande timmar och hösten närmar sig med bestämda steg. Flyttfåglarna samlas åter för att styra sin kosa mot varmare trakter. Mina tankar flyger iväg till de tidiga morgnar under våren då jag gnuggat sömnen ur ögonen för att bege mig mot sjön Tysslingen för att fotografera sångsvanar. De tusentals svanar man möter där gör det hela till en riktigt spektakulär upplevelse som jag vekligen vill rekommendera.
Visst är det lite filosofiskt att titta på flyttfåglarna? "fri som en fågel..." Vill också ha vingar, precis som din fina svan!
SvaraRaderaTack för dina tankar Ulrika. Vill du ha vingar får du kanske göra som Micke Rickfors sjunger och köpa vingar för pengarna... Det är lite vemodigt att se dem ge sig av på något vis men härligt när man åter får se dem på våren igen.
SvaraRaderaDet är någonting med den här bilden som känns speciellt. Det är svanens stil, men jag kan inte sätta fingret på vad den faktiskt är för känsla den framkallar. Den ser liksom väldigt fryst ut (rörelsemässigt alltså). Samtidigt ser den inte stel ut. Mer vilande istället. Jag gillar kontrasten med böjen i vingspetsarna kontra det "stela".Ja, jag får sluta klura och helt enkelt bara gilla den. Skön stil på svanen. Bra fångat. :)
SvaraRaderaTack för din mycket fina kommentar Maria. Jag uppskattar den verkligen. Att den både ser fryst och rörlig ut beror nog på att den är just det. Tittar man på vingspetsarna är det lite rörelseoskärpa där men resten av fågelns kropp ska nog vara hyfsat skarp ;-)
SvaraRadera