Ett porträtt på den engelske schackspelaren Nigel Short under en match i Skellefteå. Man tror att det inte finns mycket att fotografera på en schackmatch men det gör det, jag lovar.
Jag önskar att det blev lite solsken i helgen. Höstmörkret kryper på mer och mer och dagarnas ljusa timmar krymper. I helgen byter vi till vintertid. Klockan ska tillbaka en timme och det kommer att bli riktigt välkommet med en timmes extra sömn.
I huvudstaden St.Peter Port på ön Guernsey finner man den här piren. Bilden väcker minnen och en längtan hos mig att få besöka ön igen. Jag hoppas det blir av någon gång.
Det händer ibland, när jag letar igenom mina hårddiskar, att det dyker upp bilder som jag nästan glömt bort. Bilden på mosippan är just en sådan. Hoppas att ni tycker om den.
Vissa dagar blir inte alls som man har tänkt sig, men det gör ingenting. Man kommer ju alltid på något nytt sätt att lösa saker och ting. Tänk om det inte fanns några utmaningar alls, vilket trist liv det skulle vara då. Fast det är klart, det får ju vara någon måtta med allt...
I morse när jag klev upp var det helt vitt ute. Den första riktiga snön hade kommit men nu har den hunnit smälta bort. Det är blött och fuktigt överallt men det behöver ju inte betyda att det inte finns några motiv. Jag lovar er att de finns där. Klä på er och gå ut och utforska.
Precis när ni trodde att ni var säkra... Nej jag skojar bara med er. Jag tänkte passa på att visa en bild som varit med tidigare på min blogg, men nu i ett helt annat utförande. Den digitala tekniken och Photoshop ger ständigt nya uttrycksmöjligheter. Varsågoda!
I dag vill jag rikta mitt inlägg till min kära sambo som har tagit hand om familjen på ett så fint sätt när vi andra har varit däckade. Den här rosen är till dig. Tack för att du finns!
Klara kalla höstdagar med sol som skiner från en klarblå himmel. På marken ligger färggranna höstlöv som höststormarna har blåst ned. Det prasslar så härligt när jag sakta går över dem. Snart är det dags att ta en kaffepaus, ostsmörgåsarna finns nedpackade i ryggsäcken. Det här kommer att bli en riktigt fin dag...
I dag har The Drifters gamla slagdänga "Up on the roof" fastnat i mitt huvud. Det gör nu ingenting för jag tycker ju faktiskt att den är ganska bra... Trevlig helg på er allihopa!
I dag är det faktiskt det hundrade inlägget på min blogg. Tänka sig att det har blivit så många sedan jag startade den första Juli. Tack alla snälla läsare för att ni följer med mig. Jag uppskattar verkligen era tankar & hoppas på en god fortsättning tillsammans med er.
Tänk vad en liten tulpan kan få mig att minnas. Den fick mig att minnas hur det kändes när jag i somras vandrade ute på klipporna vid havet. Det var en härlig känsla att få möta havets kraft när vågorna bröt mot klipporna. Jag tror att man får ett annat perspektiv på livet när man befinner sig där ute i naturen. Då är det riktigt skönt att leva...
Jag kan i den här digitala tidsåldern sakna polaroidfilmens möjligheter till emulsionslyft. Det blev ett spännande sätt att få ett nytt uttryck i sina bilder när bilden kunde fästas på nästan vilket annat material som helst. Vanligtvis lyfte man över det till ett akvarellpapper.
Om du har en längtan eller kanske en dröm, se då till att hålla fast vid den så hårt som det bara går. Släpp inte taget om den, utan låt den få leva och bli starkare för varje dag som går. Drömmarna som vi har är ju faktiskt till för att de ska uppfyllas, eller hur...?
Efter gårdagens inlägg tänkte jag fortsätta i dag med att visa ytterligare ett porträtt taget i studio. Även denna gång en svartvit bild då jag tycker om känslan som det tillför motivet.
Nu var det ett bra tag sedan jag fotograferade i en studio och jag kan verkligen känna en stor längtan efter det. Det mesta av min utrustning finns på plats men jag har helt enkelt inget utrymme att hålla till på. Jag måste se till att det blir en snar ändring på det...
Just i dag snurrar Robyns "Dancing on My Own" i mitt huvud. Jag vet inte varför, det bara är så. Kanske hörde jag den i morse på bilradion. Små saker som bara fastnar och som sedan sitter där under resten av dagen. Det behöver ju inte vara just en musikslinga utan kan vara vad som helst. Undrar om ni har fastnat för något i dag?
Visst är det skönt när man har dagar då man inte har något bestämt alls. Dagar som man kan göra precis det som man kommer på för stunden. Det borde finns fler sådana dagar.
Regnet har upphört men det är fortfarande blött överallt. Inne i skogen hörs bara trädens dova sus. På marken ligger grenar och löv som har börjat att förmultna. Det knastrar och prasslar när jag sakta vandrar fram över dem. Den råa och fuktiga luften tränger in genom mina kläder och får mig att huttra till. Det är höst ute och jag längtar tillbaka till sommaren.