Regnet har upphört men det är fortfarande blött överallt. Inne i skogen hörs bara trädens dova sus. På marken ligger grenar och löv som har börjat att förmultna. Det knastrar och prasslar när jag sakta vandrar fram över dem. Den råa och fuktiga luften tränger in genom mina kläder och får mig att huttra till. Det är höst ute och jag längtar tillbaka till sommaren.
Jag älskar den och jag ääääälskar hösten!
SvaraRaderaOj, det var stora ord Maja. Jätteskoj att du tycker om bilden och jag kunde väl ge mig den på att någon som gillar gråblöta höstdagar skulle kommentera... ;-)
SvaraRaderaBehaglig att titta på, poetisk...fin! :)
SvaraRaderaTack för din kommentar Ulrika. Det gör mig glad att läsa. :-)
SvaraRaderaJag gillar verkligen sådana här bilder. Tyvärr är jag värdelös på att ta sådana här själv. Det blir liksom inte riktigt bra. *avundsjuk*
SvaraRaderaJag tror inte för en sekund att du är värdelös på att ta någon sorts bild alls Maria... Det får bli lite som Cajsa Warg skrev ”Man tager om man så hafva kan ...” en bild och fixar lite med den. Tack för din kommentar. :-)
SvaraRadera